Biased

1. Vem gav barnet en flöjt?

2. (Efter femte nysningen i tät följd) Kan det räcka nu..?

3. Fuck my life. För det känns nästan alltid träffande.

Du vet vad jag menar. Värvare av alla olika slag. Amnesty, WSPA, Greenpeace osv osv.
Alla som vandrat några gånger på götgatan vet vad jag menar, och vet också att fotgängarna viker av likt strömmen för ett brofundament vid första anblick av dessa till synes moraliskt överlägsna människorna.

Till och med deras utseende är ett välmenande och solidariskt slag emot normer.
Skägg och/eller långt krulligt hår för killarna. Dreads, nyckelband runt halsen och ett eller två klistermärken i ansiktet för tjejerna. (take that British Petroleum samt Japans fiskekultur)
Frågorna dom ställer (efter man bedömt att kroppsrotationen man måste utföra för att nå sin alternativa rutt/flyktväg innebär en likvärdig eller svårare risk för skada än ett eventuellt samtal med värvaren skulle vålla) är olika men likställda i sin obekvämlighet:
Vems ansvar är miljön?
Vad tycker du om valjakt?

I det här läget kan man inte hasta förbi och svara vad som helst, för då låter man väldigt otrevlig och man får känslan av att man egentligen borde engagera sig. Man får för sig att man blivit personen som man lovade att man inte skulle bli när man flyttade till Stockholm. Den kalla stressade personen som inte stannar när någon ramlar och gör illa sig. Frågorna är såklart gjorda för att ge den reaktionen.

Så du fastnar i en konversation, om man nu kan kalla det det. Dom presenterar sin organisation, pekar på saker som dom likt jesus kristus gudsson gjort för alla vårs skull på sista tiden. Sen kommer det. Man vet att det kommer. Det här samtalet har inte bara varit ett titta-vad-duktiga-vi-är-, främling-samtal. Dom vill ha någonting från dig. Pengar. Såklart. Och varför skulle dom inte ha det? Dom kräver marina reservat, kämpar emot kärnkraften i tyskland, försöker stoppa valjakten där den händer (nej jag vet inte vart den händer, ok? japan?), dom ger oss guider till grön elektronik. Inte för att du har bett om det direkt, men varsågod ändå.

Så du är kanske student, du är kanske fattig, eller bara snål. Eller så har du andra motiv, men:

Du vill inte donera, såhär gör du:

Steg 1. Värvaren frågar om du kan tänka dig att donera 100 kr per månad.

Steg 2. Du säger ja. Inte för att du blivit inspirerad att göra en skillnad, utan för att du rimligtvis inte kan säga nej efter allt personen beskrivit för dig utan att det känns fruktansvärt. fruktansvärda känslor är trots allt fruktansvärda.

Steg 3. Värvaren frågar efter dina kontouppgifter.

Steg 4. Du svarar att du inte har bankkontonumret på dig. Which is true, din oorganiserade mupp.

Steg 5. Värvaren erbjuder sig att ringa dig för att fixa kontonumret senare.

Shit-shit. Det är kört. Men vänta. Bakta i sackarna.

Här erbjuder jag dig nu nyckeln till frihet, min vän. Svaret och lösningen och nyckeln(2) och guiden.

Steg 6. Waaaaait for it. Waaaaaaaaaiiiiit for iiiit...!!

Steg 7. Du säger att du istället kan ta hem en sån där blankett som värvaren håller på att skriva dina uppgifter på, och på egen hand skicka den till greenpeace senare.

Vid det här laget har värvaren en kvävande ångestkänsla av nederlag och förtvivlan. (in my mind...)

Att du tar hem blanketten betyder en av två saker. Att du inte kommer att skicka in den (no big deal), eller att du kommer att skicka in den utan att värvaren får credit för den rekryteringen. (big deal)

Steg 8. Värvaren säger att det inte är en jättebra idé, för denne måste själv lämna in blanketten på kontoret för att få credit för den, och behålla sitt jobb.

Steg 9. Du frågar värvaren om det är viktigare för denne att greenpeace räddar lite mer värld, eller att denne får credit för blanketten. "Jag trodde att det här handlade om [lägg till argument som denne presenterat för dig om varför det är viktigt att rädda världen här, repetera gester, tonlägen osv som värvaren använde]."

Du har nu punkterat det moraliska försprång som värvaren hade, och tvånget och pliktkänslorna som tvingade dig in i den här situationen från första början är lyfta från ditt bröst. Du har avslöjat själviska motiv i värvarens predikan om miljö och valfångst, och du kan (Steg 10.) säga adjö utan förödmjukelse. för dig. värvaren är förödmjukad. förödmjukad i tell you. Gatumoral 101:

Do unto others as you would have them do unto you, hippie! :-]

Vid 6:20 spärrades mina ögon upp och det kändes som att jag kastades framåt.

Det är så skönt att se saker klarare. Jag behövde det.

och sen.. på utandningen liksom ett diffust väsande och vinande ljud?

typ som en visselpipa på andra sidan fotbollsplanen?

Ja såklart ska vi ha en sån!

also: Om man ser Karate Kid baklänges så handlar det om en kille som blir mesigare och mesigare ända tills han slutligen flyttar till New Jersey.